SAMTAL1: med Pia Lindman

26 nov. 1994 på Atheneum, Helsingfors.

frågande & skrivande: Anna Brag

 

A: Vad har du för bakgrund?

P: Jag har studerat arkitektur och sedan konst vid Akademin här i Helsingfors.

A: Vad har du specialiserat dig på?

P: Jag har inte specialiserat mig på något speciellt. Jag bara håller på med mitt... men på sistone har det blivit mest performance. Det är den formen jag tycker passar mig bäst.

A: Du är engegerad i MUU. Vad är det ?

P: MUU är det finska ordet för "någonting annat", inte "den andre", men "någonting annat" och det är alltså den andra sortens konst än de traditionella måleri, skulptur och grafik. Men jag står också för den tankegången inom MUU, att det är trans-genre-grejer, som lika gärna kunda vara måleri, men med en annan approach, ett annat närmnade till måleriet än det traditionella. Så MUU är någonting som håller ögonen öppna.

A: Du ligger bakom Hor -Akademin, en MUU-produktion som ska äga rum i februari-95 här i Helsingfors. Berätta!

P: Ja, Hor-Akademin, det är en sammansättning av forskare, sociologer, konstkritiker etc. och konstnärer. Vad vi strävar efter är att under en veckas tid sitta ned och titta på konst och prata om, nej, inte titta på konst utan egentligen betrakta och fundera över begreppet Hora. Vad har det med oss att göra? Vad har det med samhället att göra? Och framförallt då få fram frågan hur bestämmer begreppet hora var och ens sexuella identitet i det här samhället? Det begreppet bestämmer över oss alla på sätt och vis, och det finns en viss sorts normitet, som inverkar på oss alla, Och det är ju klart att konstnärer funderar på sin identitet och då ingår bergreppet hora där. Men jag menar inte att den sortens frågor som att "är konstnären en hora" skulle vara viktiga i diskussionen. Det är det förkastligt att tala om, man kunde lika gärna fråga är vi alla horor?

A: Det finns ju inom begreppet hora, förutom det sexuella även en ekonomisk vinkling... horande för pengar, där man kanske som konstnär...

P: Vi försöker egentligen få fram allt det andra, som inte har att göra med bara pengarna, inte med marknaden, utan det sociala, liksom hur det påverkar var och ens psyke. Det är ju en sån tradition här i västvärlden att man har den här indelningen inbyggd i sig själv, att det finns hora och den andra polariteten. Överhuvudtaget, man kan ju knappast ens se på saker utan den konstruktionen. Därför har vi tex. med föreläsare som talar om indisk kultur, japansk kultur, vi kommer att försöka få en buthodansare från Nya Zeeland, tror jag. Alltså, vi försöker också öppna upp en helt ny aspekt, tar fram sådana kulturer där det inte finns, existerar, begreppet hora. De konstverk vi önskar ska komma med, vi hoppas på performance, installationer, video, osv. Det är just det att vi önskar få in sånt som skulle kunna öppna för olika aspektet på sexualiteten.

A: Det blir alltså ganska öppet. Jag tänker på alla de här temautställningarna, som är så populära, där en mer traditionell curator går in och...

P: Nej, nej, det här är någonting helt annat! Det är alltså under en vecka, där vi från morgon till kväll diskuterar. Det är alltid 3-4-föreläsningar per dag. Vi tittar på film, analyserar film och jag räkner med att vi kommer att diskutera en 4 timmar per dag! Och alla ska vara med - vi har redan nu engagerat Konstindustriella Högskolan, Bildkonstakademin och Universitetet - där finns en avdelning för kvinnoforskning, Kristina Institutet. Så de är alla med. Jag har fått telefonsamtal från Åbo, från Jyväskylä, från Åbo ska det komma ett tiotal kvinnoforskare, så det kommer att vara en massa människor, beredda att komma hit och diskutera en hel vecka. Och konstverken, utställningen som är där, är ett material för forskning. Hela idén med den här veckan , det är tom så att föreläsningarna inte är det viktigaste, utan diskussionen som följer. Vi ska försöka få en katalog donad efteråt, som jag önskar ska bli just en syntes, ett resultat, en samling av det vi kom fram till och inte endast färdiga skrivningar. För de elever som kommer från olika högsskolor för att dleta i seminariet, ska vi försöka ordna workshops, text, bild, video, och de forskare som kommer hit, de kommer att få material från det här för vidare forskning. Så det är inte en kurerad utställning! Absolut inte!

A: Vad som är intressant här är att konsten tar en nånting annat som utgångspunkt och är delaktig i en diskussion...

P: Ja, deltar i diskussionen på ett helt annat sätt. Var och ens konstverk är en kommentar i diskussionen, som jag ser det som en grej man puffar vidare och vidare åt olika håll. Där finns så många olika sorters forskare och alla är precis lika ivriga, det är ju det som är så roligt. Alltså, konkret, konsten och vetenskapen, det som de här forskarna håller på med, är likvärdiga och har samma utgångsläge. Och vi ska alla gå vidare tillsammans.

 

SAMTAL 1
Med Pia Lindman 26 nov. 1994 på Atheneum, Helsingfors. frågande & skrivande: Anna Brag.

 

SAMTAL 2

KÅK OG KLONDIKE I BERGEN Oslo 1. april 1995 Per Gunnar Tverbakk i samtale med Christel Sverre.

 

SAMTAL 4_1

ANNA BRAG samtalar med Malmö juli 1996 LEIF ERIKSSON

 

SAMTAL 4_2

Lisa Strömbeck, Cecilia Wendt samtalar med solforskaren Henrik Lundstedt . Malmö